Helgblogg, i efterhand
Fredag eftermiddag, Jobb, jobb, jobb och trötthet. Gick hem vid fem och sov i en timma innan jag vandrade bort till Teknikern där den ryska superkonstnären som håller workshop i skolan lagade sjukt mycket sjukt god mat och där vi blev sjukt fulla på rysk vodka. Mobillösa Mannen dök upp och skrämde nästan livet ur mig, han har en tendens att liksom smyga sig på och bara helt plötsligt stå bredvid en, så nästan skriker man hej för att man blir så överraskad. Han var fram och tillbaks, jag var full, dum och kåt brud i slutet av kvällen men orkade liksom inte ragga särskilt mycket, hade väl också någon korkad ide om att jag skulle spela svårfångad, vilket höll i sig ända tills jag började dricka tequila och absint- you gotta love that mix.
Energifylla och jag helt plötsligt var jag den enda vakna i hela huset, med Rövardottern sovandes på mitt ben och Mobillösa Mannen i en fåtölj bredvid mig.
Någonstans här förvandlades jag helt plötsligt till värsta superbruden. Jag fixade och donade och släpade ner en madrass som jag bäddade (hjälpligt), föste Rövardottern och Mobbillösa Mannen i säng, satte mig och rullade en cigg, rökte, såg på de två som sov som barn och drack upp det sista av mitt vin. Försökte sova en stund brevid Mobbillösa Mannen, men misslyckades då han var kantig och konstig, jag kände mig stressad och i vägen.
Så vid tiotiden steg jag upp och städade upp lite i köket och gjorde scones till den bakfulla massan som vaknade så sakteligen. Rufsiga och fyllesvullna satt jag, Teknikern, Rövardottern, Skåningen och Mobillösa Mannen och åt sjuttonde maj-frukost med nybakta scones och te som sedan övergick till kaffekask,och nyponsoppa blandat med vodka- yum! Kjedjerökte och sjöng och hade det allmänt fint i några timmar, jag var alldeles för övertrött och överfull för att ens tänka på eventuella känslor för mannen, vilket gjorde att det blev skönt avslappnat häng med honom för min del.
Tillslut lämnade vi Teknikern i förfallet som låtsades vara hans hus och raglade bort mot Islänningen som hade lovat sjuttonde maj-lunch med devisen "Gratis Mat" i huvudet. Snodde flaggor som dekorerade husen och skrattade hela vägen, köpte glass och gick i fyramannaparad bland folk i folkdräkt och heliumballonger. Mannen la armen om mig men det blev stelt och konstigt, jag kan inte vara avslappnad då jag är nära honom.
Väl framme blev det lite halvtryckt stämning då vi var fulla som ägg och de enda som var det, ända fram till att folk började dricka irish coofee.
Vi drog efter ett tag, järngänget en person kort då Mobillösa Mannen av någon anledning bestämde sig för att stanna kvar, till min stora besvikelse förstås.
Hem till Rövardottern, låg i hennes säng i en halvtimma och hjälpte henne sedan att plugga manus innan hon lärde mig att "packa sig in i bomull", vi låg sked och lyssnade på fin musik om lycklig kärlek. Helt plötsligt sprack tröttheten och halvfyllan ut i tårar, tårar, tårar och jag grinade mest för rädslan om att aldrig bli älskad (BRUDIG!!). Rövardottern skrattade och kramades och var finaste vännen ett tag, sen lagade jag middag åt henne och Skåningen kom och vi började dricka vin igen. Lugn och fin kväll, pratade istället för att skrika, log istället för att skratta.
Somnade i bara strumbyxor och huvtröja på Rövardotterns soffa, hade sjukt många konstiga drömmar om ställen jag har bott på, människor jag aldrig träffar längre men fortfarande håller av, mamma och syster och en naken Mobillös Man som gick igenom alla drömmar som en röd tråd.
Vaknade och borstade ut Rövardotterns ursäkt till hår- som mest är en enda stor dread, innan jag lommade hem i samma strumbyxor och huvtröja som jag sov i, väldigt sliten, väldigt glad och väldigt, väldigt fyllesjuk.
Det har varit en vacker helg. Kanske börjar karman vända.
Kommentarer
Trackback