En sak jag skulle ta med till en øde ø: FUCKING JÆVLA INTERNET!
Det ær en læskigt konstig dag och jag besøker internet før førsta gången på en vecka. Yep, førsta gången PÅ EN VECKA.
Internetløsa veckan har bestått av att hålla mig vid liv mellan snorkaskader och analrinningar. I GOT THE FUCKING INFLUENSAN! Jag som trodde jag var imun mot sånt trams. Men icke. Och all miserabel misær blev inte ett dugg bættre av att jag mellan snoret och feberdrømmarna inte hade någonting annat att gøra æn att læsa "Bokcirkelns Bekænnelser", den enda boken som fanns att uppbåda i mitt hem, inte køpt eller medtagen av mig dock. Den bara fanns dær.
Och visst, jag børjade så smått med "Performance Analyisis, a studybook", Lacans "Feminie Sexuality" och "the Poetict of Space" men in i helvete, det tunga, engelska språket och allt jag tyckte var intressant men inte kunde førmå min hjærna att reflektera øver gjorde att jag gav upp. Gav upp, stirrade i taket i en halvtimma och læste den andra boken. Den andra boken som nog kan defineras som en "chicklit" før førtiplussare.
Den hær veckan har varit ett rent helvete. Nær jag får min nya hårddisk (320 gig <3 <3 med GRATIS LEOPARDINSTALLATION!!!!) så ska jag tamefan aldrig mer gå internetløs. Aldrig mer, sæger jag bara. Det ær som att førlora halva sitt liv.
Hade besøk førra helgen, av finaste Nyponrosen, som också var en aning krasslig, så vi låg i min stora sæng, såg på Dexter och åt mackor med brunost. Fint med vænner som ær så næra att man kan gøra ingenting utan att ha dåligt samvete. De flesta mænniskor ær ju øverlag alldeles før bajsnødiga efter UPPLEVELSER hela tiden. Herregud, liksom.
Sen, rockbaren igår efter att energin hade kommit tillbaks och jag var utsvulten efter social interaction och att stå upp utan att næstan svimma. Mobilløsa dær, som jag hade hoppats på, men orkade inte ens førsøka, och nær Puppy mot all førmodan døk upp i vimlet (han bor liksom inte i den hær staden) så la jag energin på honom istællet. Han var artig på ett sætt som man ær nær man ligger med varandra men inte ær ihop. Tog en cigg tillsammans, hængde med oss (men JA, jag och folk från skolan, vilka annars???) i en halvtimma, gick sen och roade sig på egen hand (høhøhø) kom tillbaks och sa "jag sitter med mina vænner dærborta, ni ær vælkomna bort, men jag hittar dig sedan nær det stænger så kan vi gå hem tillsammans" och sånnt. Jag fattar ju inte sånt øverhuvudtaget, så jag i min sociala inkompetens tyckte att det var bæst att ignorera honom. Pinsamt, før att sæga det minsta. Sen, nær det stængde gick jag och frågade om han hade någon efterfest på g (i min hjærna: ska vi gå hem nu?) och han var førvirrad och bara "...eh, ja, jag får se, ska snacka med mina vænner, men jag vet inte..." vilket i min hjærna læt som "ja, jag kanske ska hem och ligga med den hær andra bruden, men jag vill inte sæga det høgt" varav jag blev sur och drog. Nær jag var hemma så skickade jag ett (i min hjærna sexigt nonchalant) nonchalant sms dær det stog att dørren ær øppen och han får komma om han vill. Tænkte øver hela situationen en gång till och fattade att i HELVETE, vad min hjærna inte ær med før fem øre. Mig måste man tydligen stalka før att jag ska fatta att jag ær omtyckt eller att det finns ett intresse. Så då slængde jag ivæg ett "alltså, jag vill att du ska komma" också, och gick till sængs med samvetskval och ånger. Trodde att han skulle bara låta bli totalt efter mitt dåliga, oartiga och nonchiga sætt hela kvællen, men efter tio minuter øppnades dørren, steg i trappan, så stog han framfør min sæng och bara "du ville att jag skulle komma, va?"
Så hela natten med Puppy, som verkligen børjar få upp motoriken som fan nær det gæller gpunkts-orgasmer, och jag fick før førsta gången uppleva en multipel orgasm. Alltså EN orgasm som liksom blir flera. Coolt. Somande vid åttatiden och vaknade fyra. Spenderade två timmar i badrummet med rakning och øgonbryn och hår och allt shit som har ignorerats i veckor av stress och sjukdom. Nu, fan, kænner jag mig som en ny mænniska, en ren och nykommen mænniska!
Men FØRRESTEN, det ær så konstigt nær man vaknar sådær sent, før man vet liksom inte om man ska æta frukost eller middag nær man vaknar. Jag åt typ fem mackor. Det ær førvirrande.
Internetløsa veckan har bestått av att hålla mig vid liv mellan snorkaskader och analrinningar. I GOT THE FUCKING INFLUENSAN! Jag som trodde jag var imun mot sånt trams. Men icke. Och all miserabel misær blev inte ett dugg bættre av att jag mellan snoret och feberdrømmarna inte hade någonting annat att gøra æn att læsa "Bokcirkelns Bekænnelser", den enda boken som fanns att uppbåda i mitt hem, inte køpt eller medtagen av mig dock. Den bara fanns dær.
Och visst, jag børjade så smått med "Performance Analyisis, a studybook", Lacans "Feminie Sexuality" och "the Poetict of Space" men in i helvete, det tunga, engelska språket och allt jag tyckte var intressant men inte kunde førmå min hjærna att reflektera øver gjorde att jag gav upp. Gav upp, stirrade i taket i en halvtimma och læste den andra boken. Den andra boken som nog kan defineras som en "chicklit" før førtiplussare.
Den hær veckan har varit ett rent helvete. Nær jag får min nya hårddisk (320 gig <3 <3 med GRATIS LEOPARDINSTALLATION!!!!) så ska jag tamefan aldrig mer gå internetløs. Aldrig mer, sæger jag bara. Det ær som att førlora halva sitt liv.
Hade besøk førra helgen, av finaste Nyponrosen, som också var en aning krasslig, så vi låg i min stora sæng, såg på Dexter och åt mackor med brunost. Fint med vænner som ær så næra att man kan gøra ingenting utan att ha dåligt samvete. De flesta mænniskor ær ju øverlag alldeles før bajsnødiga efter UPPLEVELSER hela tiden. Herregud, liksom.
Sen, rockbaren igår efter att energin hade kommit tillbaks och jag var utsvulten efter social interaction och att stå upp utan att næstan svimma. Mobilløsa dær, som jag hade hoppats på, men orkade inte ens førsøka, och nær Puppy mot all førmodan døk upp i vimlet (han bor liksom inte i den hær staden) så la jag energin på honom istællet. Han var artig på ett sætt som man ær nær man ligger med varandra men inte ær ihop. Tog en cigg tillsammans, hængde med oss (men JA, jag och folk från skolan, vilka annars???) i en halvtimma, gick sen och roade sig på egen hand (høhøhø) kom tillbaks och sa "jag sitter med mina vænner dærborta, ni ær vælkomna bort, men jag hittar dig sedan nær det stænger så kan vi gå hem tillsammans" och sånnt. Jag fattar ju inte sånt øverhuvudtaget, så jag i min sociala inkompetens tyckte att det var bæst att ignorera honom. Pinsamt, før att sæga det minsta. Sen, nær det stængde gick jag och frågade om han hade någon efterfest på g (i min hjærna: ska vi gå hem nu?) och han var førvirrad och bara "...eh, ja, jag får se, ska snacka med mina vænner, men jag vet inte..." vilket i min hjærna læt som "ja, jag kanske ska hem och ligga med den hær andra bruden, men jag vill inte sæga det høgt" varav jag blev sur och drog. Nær jag var hemma så skickade jag ett (i min hjærna sexigt nonchalant) nonchalant sms dær det stog att dørren ær øppen och han får komma om han vill. Tænkte øver hela situationen en gång till och fattade att i HELVETE, vad min hjærna inte ær med før fem øre. Mig måste man tydligen stalka før att jag ska fatta att jag ær omtyckt eller att det finns ett intresse. Så då slængde jag ivæg ett "alltså, jag vill att du ska komma" också, och gick till sængs med samvetskval och ånger. Trodde att han skulle bara låta bli totalt efter mitt dåliga, oartiga och nonchiga sætt hela kvællen, men efter tio minuter øppnades dørren, steg i trappan, så stog han framfør min sæng och bara "du ville att jag skulle komma, va?"
Så hela natten med Puppy, som verkligen børjar få upp motoriken som fan nær det gæller gpunkts-orgasmer, och jag fick før førsta gången uppleva en multipel orgasm. Alltså EN orgasm som liksom blir flera. Coolt. Somande vid åttatiden och vaknade fyra. Spenderade två timmar i badrummet med rakning och øgonbryn och hår och allt shit som har ignorerats i veckor av stress och sjukdom. Nu, fan, kænner jag mig som en ny mænniska, en ren och nykommen mænniska!
Men FØRRESTEN, det ær så konstigt nær man vaknar sådær sent, før man vet liksom inte om man ska æta frukost eller middag nær man vaknar. Jag åt typ fem mackor. Det ær førvirrande.
Sorg
Igår blev min ælskade maccie schizofren och dog.
Jag græt. I flera timmar. Sen somnade jag och vaknade med nytt hopp.
Hade inga backups. Alls. Men det verkar som om appleproffsen visst kan mjølka ut min hårddisk.
Alltså, det hær kommer innebæra att jag inte kan skriva svenska æø på ett tag och att jag inte kommer kunna skriva lika sjælvutlæmnande då jag alltid måste sitta på en stationær dator på skolan.
Men min maccie kommer återuppstå!
You just wait and see!
Jag græt. I flera timmar. Sen somnade jag och vaknade med nytt hopp.
Hade inga backups. Alls. Men det verkar som om appleproffsen visst kan mjølka ut min hårddisk.
Alltså, det hær kommer innebæra att jag inte kan skriva svenska æø på ett tag och att jag inte kommer kunna skriva lika sjælvutlæmnande då jag alltid måste sitta på en stationær dator på skolan.
Men min maccie kommer återuppstå!
You just wait and see!
Right back at ya, finansvärlden!
Inte för att rollerna är omvända. Men vi visste hur man lever på nudlar och knäckebröd innan börsen krashade. Så nu har vi en del att lära börshajjarna.
Med Shakespeare i tanken och maccien under armen...
Idag är en sån dag då jag vaknar tidigt, tidigt för att gå och titta på en festlokal innan skolan startar
då jag äter frukost mellan designing av en projektpresentation,
då jag inte hinner äta lunch,
då jag har fler möten och tider inbokade än vad jag har timmar,
då jag stupar på mållinjen med en scen kvar att analysera i manuset,
då jag springer upp för trappan till kantinan för att ha ett möte istället för att äta middag,
då jag efter mötet har klass. Sen ett till möte. Sen en film som måste ses. Sen manuset.
Jag väntar så på den dagen då jag kan klona mig själv och skicka iväg kopior av mig.
Men jag älska't ju!
då jag äter frukost mellan designing av en projektpresentation,
då jag inte hinner äta lunch,
då jag har fler möten och tider inbokade än vad jag har timmar,
då jag stupar på mållinjen med en scen kvar att analysera i manuset,
då jag springer upp för trappan till kantinan för att ha ett möte istället för att äta middag,
då jag efter mötet har klass. Sen ett till möte. Sen en film som måste ses. Sen manuset.
Jag väntar så på den dagen då jag kan klona mig själv och skicka iväg kopior av mig.
Men jag älska't ju!
Därför är jag singel.
Det verkar som om folk går mot höst med ett varsitt pumpande hjärta i handen. Överallt disskuteras det relationer och icke-relationer. Folk frågar mig både en och två gånger om Puppy, och hur det egentligen är med honom, vilken sorts relation vi har. Jag rycker på axlarna och vet inte vad jag ska svara. De fortsätter att pressa på om vi ska bli ett par eller inte, men jag säger att jag inte vet och faktiskt inte bryr mig just nu. Det är fint, det vi har, så varför problematisera det?
Sen kommer jag hem och tar vanliga bloggrundan, läser Veckats inlägg om hur folk katerogiserar sig själva och hur svårt det gör det att hitta någon, när man själv är ett mellanting.
Som queerteori-anhängare katerogiserar jag mig helst inte alls- inte i sexuell bemärkelse, inte i yrkesbemerkelse, hest inte i något alls. Men folk i stort har ett behov av att katerogisera. Det gör mitt liv enklare att förklara mig själv som bisexuell, konststuderande och ung kvinna(*klyshig tjej*). Det är ramar jag passar in i, linjer folk får dra runt mig, om dom vill. Men ibland känner man att ramarna börjar leva mitt liv istället för mig. Att jag tar beslut som en konstnär skulle ta ett beslut, istället för att verkligen känna efter vad det är jag vill. Att det folk ser och uppfattar är mer verkligt än det jag som finns någonstans mellan de kategorierna som folk lägger på mig.
Med orden läggs det en hel del egenskaper på mig som jag kanske har, men ofta inte har (hej Butler). Som det här med att vara "singel". Eller, hellre, att folk gärna vill kalla mig singel eftersom jag så ofta beter mig som en singel beter sig. Det vill säga, inte är involverad i ett seriöst förhållande och ibland har sexuella kontakter som inte betyder att jag ska bli involverad i ett seriöst förhållande.
Jag har problem med att folk kategoriserar mig som singel, jag har ett problem med att tillochmed själv kalla mig singel, eftersom det kommer med egenskaper jag inte tycker att jag passar in i -antingen som den Starka Kvinnan som har Valt Singellivet eller som Den Väntande Unga Kvinnan som kommer Slå Sig Ner då hon träffar Den Rätte (Mannen). Jag vill inte bli ihopkopplad med några av de rollerna som kommer med det ordet, kanhända att jag faktiskt är båda av dom ibland, men jag föredrar att inte bli sedd på det viset. Men vad är då alternativet?
Antingen är det att vara "ofrivillig singel" (läs: despobrud) vilket är ännu värre, eller så är det att bli ihop, för att undkomma ramarna i ett ord jag vill undvika, och rätta mig om jag har fel, men borde inte ett förhållande bygga på att man gillar att hänga med varandra mer än att man vill undkomma ordet som man alltför lätt fastnar i om man inte har någon att hålla i handen. Men det är nog vanligare än vad jag tror, att folk väljer det minst dåliga av två alternativ, av två ord.
"Förhållande" ligger helt enkelt bättre i munnen än vad "singel" gör.
Men för mig kommer ordet "förållande" med mer fasor och ramar jag inte passar in i än vad ordet "singel" gör. Flickvän, heteronormativitet/Del Av Gaykulturen, tvåsamhet... Att vara tillsammans stannar inte bara vid två människor. Det definerar de två människor i relation till andra och det är den här definitionen jag har så svårt för. Jag kan inte med vissa av ramarna som kommer med ett förhållande, jag kan inte med att se omgivningen förändras runt mig då jag inte längre går att kategorisera som singel. Förmodligen mest för att det faktiskt bekräftar att folk kategoriserar mig, och att den kategoriseringen definerar mig i deras ögon.
Ofta drar jag ut på ihop-beslutet. Tycker att man kan bara hänga, varken vara singel eller ihop, mellantinget som är min dröm, den okategoriserbara rymden. Men det kommer alltid till en punkt då "ett beslut" måste tas, och ofta är inte mellantingen del av de besluten. Det är här mitt problem kommer in, för oftast är jag såpass rädd för ramarna "in a relationship"-statusen ger mig, mer rädd än vad jag är för det brutna hjärtat och "AL went from "it's comlicated" to "single"". Ofta drar jag för att jag inte vill bli definerad.
Därför är jag singel.
Sen kommer jag hem och tar vanliga bloggrundan, läser Veckats inlägg om hur folk katerogiserar sig själva och hur svårt det gör det att hitta någon, när man själv är ett mellanting.
Som queerteori-anhängare katerogiserar jag mig helst inte alls- inte i sexuell bemärkelse, inte i yrkesbemerkelse, hest inte i något alls. Men folk i stort har ett behov av att katerogisera. Det gör mitt liv enklare att förklara mig själv som bisexuell, konststuderande och ung kvinna(*klyshig tjej*). Det är ramar jag passar in i, linjer folk får dra runt mig, om dom vill. Men ibland känner man att ramarna börjar leva mitt liv istället för mig. Att jag tar beslut som en konstnär skulle ta ett beslut, istället för att verkligen känna efter vad det är jag vill. Att det folk ser och uppfattar är mer verkligt än det jag som finns någonstans mellan de kategorierna som folk lägger på mig.
Med orden läggs det en hel del egenskaper på mig som jag kanske har, men ofta inte har (hej Butler). Som det här med att vara "singel". Eller, hellre, att folk gärna vill kalla mig singel eftersom jag så ofta beter mig som en singel beter sig. Det vill säga, inte är involverad i ett seriöst förhållande och ibland har sexuella kontakter som inte betyder att jag ska bli involverad i ett seriöst förhållande.
Jag har problem med att folk kategoriserar mig som singel, jag har ett problem med att tillochmed själv kalla mig singel, eftersom det kommer med egenskaper jag inte tycker att jag passar in i -antingen som den Starka Kvinnan som har Valt Singellivet eller som Den Väntande Unga Kvinnan som kommer Slå Sig Ner då hon träffar Den Rätte (Mannen). Jag vill inte bli ihopkopplad med några av de rollerna som kommer med det ordet, kanhända att jag faktiskt är båda av dom ibland, men jag föredrar att inte bli sedd på det viset. Men vad är då alternativet?
Antingen är det att vara "ofrivillig singel" (läs: despobrud) vilket är ännu värre, eller så är det att bli ihop, för att undkomma ramarna i ett ord jag vill undvika, och rätta mig om jag har fel, men borde inte ett förhållande bygga på att man gillar att hänga med varandra mer än att man vill undkomma ordet som man alltför lätt fastnar i om man inte har någon att hålla i handen. Men det är nog vanligare än vad jag tror, att folk väljer det minst dåliga av två alternativ, av två ord.
"Förhållande" ligger helt enkelt bättre i munnen än vad "singel" gör.
Men för mig kommer ordet "förållande" med mer fasor och ramar jag inte passar in i än vad ordet "singel" gör. Flickvän, heteronormativitet/Del Av Gaykulturen, tvåsamhet... Att vara tillsammans stannar inte bara vid två människor. Det definerar de två människor i relation till andra och det är den här definitionen jag har så svårt för. Jag kan inte med vissa av ramarna som kommer med ett förhållande, jag kan inte med att se omgivningen förändras runt mig då jag inte längre går att kategorisera som singel. Förmodligen mest för att det faktiskt bekräftar att folk kategoriserar mig, och att den kategoriseringen definerar mig i deras ögon.
Ofta drar jag ut på ihop-beslutet. Tycker att man kan bara hänga, varken vara singel eller ihop, mellantinget som är min dröm, den okategoriserbara rymden. Men det kommer alltid till en punkt då "ett beslut" måste tas, och ofta är inte mellantingen del av de besluten. Det är här mitt problem kommer in, för oftast är jag såpass rädd för ramarna "in a relationship"-statusen ger mig, mer rädd än vad jag är för det brutna hjärtat och "AL went from "it's comlicated" to "single"". Ofta drar jag för att jag inte vill bli definerad.
Därför är jag singel.
You gave me three cigarettes
Fotoveckan avslutades med gediget Får-i-Kål kalas, och den Världskända Fotografen fällde nästan en liten tår då han höjde glaset för sista skålen för den här gången. Det är fint, vi har så mycket folk som kommer hit, och alla verkar verkligen ta med sig något. Vi är vana, välkomnar varje ny person som passerar genom våra liv med öppna armar och öppet sinne. Vi jobbar alltid hårt och engagerat. Vi gör alltid vårt bästa och dom flesta som har kommit hit är alltid genuint imponerade.
Det verkar att som på andra skolor är det inte självklart att man går på föreläsningarna, eller att man dyker upp förberedd varje dag, eller att man på två timmar får en personlig lärar/elev-kontakt.
Vaknade förkyld igår och hade så ont i brösten att jag nojjade ihäl mig då jag också är sen med mensen. Vi har inte varit noga med kondomen, jag och min Valp. Låg och kännde mig gravid och miserabel i sängen ett tag, men sen gick jag över till lite mer reella kriser. Prövade alla kläder i garderoben innan jag vågade mig till jobbet på designerbutiken, som nu har flyttat in i möbel-designbutiken. Jag säljer stolar för 25 000 kronor styck, och det känns liksom inte rätt att göra det i en tre år gammal H&M-klänning med färgfläckar på. Men jag lyckas alltid få ihop det, på något sätt, och fick som vanligt lovord och beröm, de bad mig som vanligt om att jobba mer, men mina tre timmar varje lördag är helt perfekt för min situation.
Lagade middag åt Skärgårdsdoktorn, vi satt i ett varmt träkök, drack vin på tetra och lyssnade på Lugna Favoriter. Det flashiga Vinnarlivet kändes rätt avlägset igårkväll, vi betedde oss mer som två kulturtanter, pratade om saker som inte betyder något men som fyller ut hjärnan. Jag tycker om det, jag behöver inget vinnarliv runt knuten. Jag behöver en vän, ett varmt kök och lite vin. Bara.
Inbakad i en filt på ett golv sen, hemma hos Nyman och Kruid, vi såg en Bergmanfilm och drack irish coffee. Brasan värmde och vi brände popcornen, men åt dom ändå. Tempot passar min förkylning perfekt och som grädden på coffeen fick jag faktiskt mens mitt i alltihop och kunde stryka det orosmolnet från huvudet också.
Det är mycket som är bra nu. Jag trivs väldigt bra i min skolsituation, känner att jag gör bra ifrån mig och lär mig mycket. Okomlicerade vänskapsrelationer där det bara handlar om att vara här, vara nära och vara vänner gör att jag känner mig trygg och att själen känns varm. Puppy, som är min men ändå aldrig kommer vara min, är perfekt för att han alltid är varm, nära- också en väldigt okomplicerad relation. Det är så skönt att känna att man inte nojjar för något alls, att allt är lätt, liksom.
Man behöver inte göra det svårt.
Det verkar att som på andra skolor är det inte självklart att man går på föreläsningarna, eller att man dyker upp förberedd varje dag, eller att man på två timmar får en personlig lärar/elev-kontakt.
Vaknade förkyld igår och hade så ont i brösten att jag nojjade ihäl mig då jag också är sen med mensen. Vi har inte varit noga med kondomen, jag och min Valp. Låg och kännde mig gravid och miserabel i sängen ett tag, men sen gick jag över till lite mer reella kriser. Prövade alla kläder i garderoben innan jag vågade mig till jobbet på designerbutiken, som nu har flyttat in i möbel-designbutiken. Jag säljer stolar för 25 000 kronor styck, och det känns liksom inte rätt att göra det i en tre år gammal H&M-klänning med färgfläckar på. Men jag lyckas alltid få ihop det, på något sätt, och fick som vanligt lovord och beröm, de bad mig som vanligt om att jobba mer, men mina tre timmar varje lördag är helt perfekt för min situation.
Lagade middag åt Skärgårdsdoktorn, vi satt i ett varmt träkök, drack vin på tetra och lyssnade på Lugna Favoriter. Det flashiga Vinnarlivet kändes rätt avlägset igårkväll, vi betedde oss mer som två kulturtanter, pratade om saker som inte betyder något men som fyller ut hjärnan. Jag tycker om det, jag behöver inget vinnarliv runt knuten. Jag behöver en vän, ett varmt kök och lite vin. Bara.
Inbakad i en filt på ett golv sen, hemma hos Nyman och Kruid, vi såg en Bergmanfilm och drack irish coffee. Brasan värmde och vi brände popcornen, men åt dom ändå. Tempot passar min förkylning perfekt och som grädden på coffeen fick jag faktiskt mens mitt i alltihop och kunde stryka det orosmolnet från huvudet också.
Det är mycket som är bra nu. Jag trivs väldigt bra i min skolsituation, känner att jag gör bra ifrån mig och lär mig mycket. Okomlicerade vänskapsrelationer där det bara handlar om att vara här, vara nära och vara vänner gör att jag känner mig trygg och att själen känns varm. Puppy, som är min men ändå aldrig kommer vara min, är perfekt för att han alltid är varm, nära- också en väldigt okomplicerad relation. Det är så skönt att känna att man inte nojjar för något alls, att allt är lätt, liksom.
Man behöver inte göra det svårt.
Roliga timmen
Jag går upp en timma innan jag måste på morgonen. Mongo, kanske, men det är så otroligt viktigt för mig att ha den där extra timmen för att sitta o slösurfa, se på valfri TV-serie jag för tillfället knarkar (snart börjar jag med Six Feet Under, men är inte färdig med X-files än) eller läsa en bok, texter vi ska läsa till skolan eller whatever. Bara sitta still och kunna välja vad som helst jag vill göra samtidigt som jag suger i mig en halvliter te.
Fint det.
Idag blev det slösurfninig med fantastiska resultat.
Finanskrisen
Dungeon Man 3 (Eller vadfan, hela homestarrunner är värd att kolla in)
Om man ändå var så pass mycket nörd att man kunde kräva det här till bröllopet
Sött deprimerande littlesweets
... och sist men inte minst, i fotoveckans ära: Yelena Yemchuck
Fint det.
Idag blev det slösurfninig med fantastiska resultat.
Finanskrisen
Dungeon Man 3 (Eller vadfan, hela homestarrunner är värd att kolla in)
Om man ändå var så pass mycket nörd att man kunde kräva det här till bröllopet
Sött deprimerande littlesweets
... och sist men inte minst, i fotoveckans ära: Yelena Yemchuck
Schyssta kontakter- the stalion that never fails
Kommer ni ihåg Ben? Han som jag alrig fick till det med men som fortfarande är typ den vackraste mannen jag någonsin har sett, en aning för dryg kanske.
Vi hade precis en föreläsning med den Världskända Fotografen vi har en workshop med. Han har precis släppt en bok och berättar lite om researcharbetet. Helt plötsligt fylls hela storbildsskärmen av Bens vackra nuna, och han berättar om "Ben, den unga mannen som hjälpte honom så mycket med den-och-den delen."
Jag sitter och rodnar som en liten skolflicka och råkar pipa fram "I KNOW HIM! He's also a photographer...." Som om han inte visste!
Alltså, det är farligt när folk man beundrar och respekterar pratar gott om crushes. Det är som om jag bara vill åka hem till Stockholm och övertala honom om att skaffa barn med mig, nu, på direkten!
Vi hade precis en föreläsning med den Världskända Fotografen vi har en workshop med. Han har precis släppt en bok och berättar lite om researcharbetet. Helt plötsligt fylls hela storbildsskärmen av Bens vackra nuna, och han berättar om "Ben, den unga mannen som hjälpte honom så mycket med den-och-den delen."
Jag sitter och rodnar som en liten skolflicka och råkar pipa fram "I KNOW HIM! He's also a photographer...." Som om han inte visste!
Alltså, det är farligt när folk man beundrar och respekterar pratar gott om crushes. Det är som om jag bara vill åka hem till Stockholm och övertala honom om att skaffa barn med mig, nu, på direkten!
När valpen got his act together
Fosterställning i sängen efter alldeles för mycket att röka och alldeles för mycket att dricka igår. Rövardottern, Black Papa och jag hade bokat fylledejt i mitt kök när jag slutade jobba igår, så vid femtiden satt vi med ett varsitt glas rött, energi för ett helt kraftverk, jazz på högsta volym och Puppy på väg.
Yep, han kom, han hängde med mina vänner, han var charmerande normalt onormal, han flörtade med Rövardottern och pratade sex med Black Papa och var på alla sätt och vis en stor succé. Efter ett antal glas av det röda var han också ben mot ben, handen någonstans på låret, kyssar inför alla som inte brydde sig någonting och jag som var nöjd, full, rödflammig, kåt.
Black Papa försvann någongång i en taxi, och Kruid kom med en påse med chips. Vi satt alla i fönstret och rökte, åt chips, skrattade åt ingenting och var allmänt mongo som man är efter klockan tolv en lördagsnatt då man har bokat fylledejt.
Det var kallt och vi kröp tacksamt ner under täckerna, sen var Rövardottern och Kruid också borta, jag och Puppy ensamma och fulla och kåta och det gick rätt snabbt innan alla kläderna var av.
Så hade vi tid och energi och porr på datorn som visade g-punktsorgasm-tekniker och jag var mer än villig att ställa upp som provdocka. Och herre.min.jävla.gud. Det är allt jag behöver säga.
Sen efter den himlastormande orgasmen som kom i vågor tillbaks och gjorde att jag nästan ålade mig halvägs till köket för att den gick runt i hela kroppen, överaskade han mig med att inte sluta, utan tvärtom äntligen gå ner på mig!
Så höll vi på i timmar, innan det var kuken-i-fittan och fylleställningar 2.0 som gällde. Puppy hade halvt om halvt whiskeyballe och kunde hålla på längre än någon jag har varit med. Tog pauser, rökte, drack mer, vid åttatiden på morgonen började jag bli rätt sliten och trött. Puppy fick avsluta det hela på det tarvligaste sättet, med en handtralla, då jag inte alls var i stånd att blåsjobba någonting alls mer än bongen han fixade till mitt i alltihop.
Lika borta båda två men med någonsort trotsig vilja om att stanna uppe och vara vakna låg vi brevid varandra, jag mittemellan dröm och verklighet, vilket gjorde att jag sa saker som "nästa gång den där gigantiska rymdflugan kommer och attackerar mig så MÅSTE du faktiskt döda den" på fullaste allvar. Sen bestämde jag mig efter mångt och mycket att det ändå var dags att sova. Puppy sjöng en godnattvisa och jag slocknade mitt i, det finaste sättet att somna på.
Vaknade vid tolv och han satt fortfarande vaken med maccien i knät brevid mig. Vi åt frukost och det var skönt avslappnat dagen-efter-häng, känns tryggt och bra. Satt på tröskeln till köket, rökte och mindes gårdagen. Sen en hastig kram och en puss på kinden så var han borta.
Städa, byta lakan, cigarettfimpar i hela huset och tobak på hela golvet. Ner i sängen, och känna det- hur nöjd jag är. Hur trött kroppen är efter så många orgasmer, hur trött hjärnan är efter så mycket vin. Hur tomt det faktiskt är brevid mig när jag har varit vaken en hel natt med en varm Puppy brevid.
Yep, han kom, han hängde med mina vänner, han var charmerande normalt onormal, han flörtade med Rövardottern och pratade sex med Black Papa och var på alla sätt och vis en stor succé. Efter ett antal glas av det röda var han också ben mot ben, handen någonstans på låret, kyssar inför alla som inte brydde sig någonting och jag som var nöjd, full, rödflammig, kåt.
Black Papa försvann någongång i en taxi, och Kruid kom med en påse med chips. Vi satt alla i fönstret och rökte, åt chips, skrattade åt ingenting och var allmänt mongo som man är efter klockan tolv en lördagsnatt då man har bokat fylledejt.
Det var kallt och vi kröp tacksamt ner under täckerna, sen var Rövardottern och Kruid också borta, jag och Puppy ensamma och fulla och kåta och det gick rätt snabbt innan alla kläderna var av.
Så hade vi tid och energi och porr på datorn som visade g-punktsorgasm-tekniker och jag var mer än villig att ställa upp som provdocka. Och herre.min.jävla.gud. Det är allt jag behöver säga.
Sen efter den himlastormande orgasmen som kom i vågor tillbaks och gjorde att jag nästan ålade mig halvägs till köket för att den gick runt i hela kroppen, överaskade han mig med att inte sluta, utan tvärtom äntligen gå ner på mig!
Så höll vi på i timmar, innan det var kuken-i-fittan och fylleställningar 2.0 som gällde. Puppy hade halvt om halvt whiskeyballe och kunde hålla på längre än någon jag har varit med. Tog pauser, rökte, drack mer, vid åttatiden på morgonen började jag bli rätt sliten och trött. Puppy fick avsluta det hela på det tarvligaste sättet, med en handtralla, då jag inte alls var i stånd att blåsjobba någonting alls mer än bongen han fixade till mitt i alltihop.
Lika borta båda två men med någonsort trotsig vilja om att stanna uppe och vara vakna låg vi brevid varandra, jag mittemellan dröm och verklighet, vilket gjorde att jag sa saker som "nästa gång den där gigantiska rymdflugan kommer och attackerar mig så MÅSTE du faktiskt döda den" på fullaste allvar. Sen bestämde jag mig efter mångt och mycket att det ändå var dags att sova. Puppy sjöng en godnattvisa och jag slocknade mitt i, det finaste sättet att somna på.
Vaknade vid tolv och han satt fortfarande vaken med maccien i knät brevid mig. Vi åt frukost och det var skönt avslappnat dagen-efter-häng, känns tryggt och bra. Satt på tröskeln till köket, rökte och mindes gårdagen. Sen en hastig kram och en puss på kinden så var han borta.
Städa, byta lakan, cigarettfimpar i hela huset och tobak på hela golvet. Ner i sängen, och känna det- hur nöjd jag är. Hur trött kroppen är efter så många orgasmer, hur trött hjärnan är efter så mycket vin. Hur tomt det faktiskt är brevid mig när jag har varit vaken en hel natt med en varm Puppy brevid.
Humor
Vi delar samma humor, iallafall, jag och Kompiscrushen:
8:38pm Analt Läckage
hey!
8:38pm KompisCrushen
hej hej
8:39pm AL
hureläget
oj- för en sekund tänkte jag skriva "hur mycket är klockan". men det vore ju dumt
8:40pm KC
ja det vore dumkkul
Det är rätt bra. Själv då?
8:41pm AL
jo det är fint
övermätt och en aning trött bara
vad gör du??
8:43pm KC
Mätt på livet och trött på den ständigt gäckande döden
Jag ska plugga
och jag lyssnar på radio på internet
8:43pm AL
schysst. jag gillar radio på internet
livet kan man ju äta hur mycket som helst av
sen dör man
8:44pm KC
Jag med
Ja jag skojade bara.
8:44pm AL
det bor en poet i dig!!
8:44pmKC
Livet är som en fläskpankaka med människobitar i
8:45pm AL
bara rumpkött och ögon
8:45pm KC
usch
bajsmarinerade salta bitar
8:46pm AL
yum!!
det låter fantastiskt!
kanske lite strimlade blygläppar på det också
och lite galla som sås
8:47pm KC
Nu blev jag riktigt hungrig och lite kåt och aggressiv
8:47pm AL
det är människofläskpannkakans uppgift!
bra kombo, hungrig, kåt och agressiv
det är typ jag när jag är full
8:48pm KC
Ja. Det är perfekt
Det är lite frustrerande
8:48pm AL
jo, men man somnar fort när det känns så
iallafall gör jag det när jag är full
man drar en frustrationsrunk och slocknar
8:48pm KC
Men när man är nykter så sover man inte förän man dödat
8:49pm AL
eller runkat
det är också ett alternativ
8:50pm KC
men det är för kortsiktigt
8:50pm AL
döda är väl också väldigt kortsiktigt
om man inte dödar sig själv, dvs
8:50pm KC
man kan dra ut på det
8:51pm AL
kan man ju göra med en runk också!
flera dagar!
8:51pm KC
man måsta döda med en sked.
Runkfrossa
8:52pm AL
nej, man kan inte döda med en sked!
äckligt!
och man runkar inte i flera dagar, man tänker en dag "nu skulle jag vilja runka" men så väntar man flera dagar med det. oh, mercy, dom orgasmerna!
8:53pm KC
Då får man lön för mödan
8:53pm AL
precis! Att runka är så härligt logiskt!
and do feel free to quote me on that
8:54pm KC
Presitionsrunk!
8:38pm Analt Läckage
hey!
8:38pm KompisCrushen
hej hej
8:39pm AL
hureläget
oj- för en sekund tänkte jag skriva "hur mycket är klockan". men det vore ju dumt
8:40pm KC
ja det vore dumkkul
Det är rätt bra. Själv då?
8:41pm AL
jo det är fint
övermätt och en aning trött bara
vad gör du??
8:43pm KC
Mätt på livet och trött på den ständigt gäckande döden
Jag ska plugga
och jag lyssnar på radio på internet
8:43pm AL
schysst. jag gillar radio på internet
livet kan man ju äta hur mycket som helst av
sen dör man
8:44pm KC
Jag med
Ja jag skojade bara.
8:44pm AL
det bor en poet i dig!!
8:44pmKC
Livet är som en fläskpankaka med människobitar i
8:45pm AL
bara rumpkött och ögon
8:45pm KC
usch
bajsmarinerade salta bitar
8:46pm AL
yum!!
det låter fantastiskt!
kanske lite strimlade blygläppar på det också
och lite galla som sås
8:47pm KC
Nu blev jag riktigt hungrig och lite kåt och aggressiv
8:47pm AL
det är människofläskpannkakans uppgift!
bra kombo, hungrig, kåt och agressiv
det är typ jag när jag är full
8:48pm KC
Ja. Det är perfekt
Det är lite frustrerande
8:48pm AL
jo, men man somnar fort när det känns så
iallafall gör jag det när jag är full
man drar en frustrationsrunk och slocknar
8:48pm KC
Men när man är nykter så sover man inte förän man dödat
8:49pm AL
eller runkat
det är också ett alternativ
8:50pm KC
men det är för kortsiktigt
8:50pm AL
döda är väl också väldigt kortsiktigt
om man inte dödar sig själv, dvs
8:50pm KC
man kan dra ut på det
8:51pm AL
kan man ju göra med en runk också!
flera dagar!
8:51pm KC
man måsta döda med en sked.
Runkfrossa
8:52pm AL
nej, man kan inte döda med en sked!
äckligt!
och man runkar inte i flera dagar, man tänker en dag "nu skulle jag vilja runka" men så väntar man flera dagar med det. oh, mercy, dom orgasmerna!
8:53pm KC
Då får man lön för mödan
8:53pm AL
precis! Att runka är så härligt logiskt!
and do feel free to quote me on that
8:54pm KC
Presitionsrunk!
Kök, ataljee och dubbla täcken
Sitter ensam i ataljeen med min musik på högsta volym, alla har flytt byn för hemvecka i respektive hem. Det här är mitt hem, så jag stannar.
Jobbar lite på skisser som skulle lämnats in för en månad sedan, klipper lite ljud, mailar och smsar hit och dit med saker vi har glömt och skjutit upp under projektet. Får min kontroll tillbaks och det är så sjukt skönt.
Ska jobba lite på designerbutiken, ser fram emot det mer än vad jag trodde jag skulle göra. Blir varm i magen när jag ser hur sparkontot för Iran-resa med Brorsan nästa sommar sakta fylls upp.
Fryser utan ved i huset, men täcke på täcke och vetskapen om att vi får en hel pall nästa vecka gör det varmt. Lämnar ugnen öppen på 300 grader i köket och äter middag med mössa, halsduk och vantar på. Det regnar och det passar mitt tempo.
Ser på film om kvällarna, ibland på storskärmen på skolan, oftare hemma under täckerna.
Ingen Puppy än, vill ha den här ensamheten helt för mig själv.
Jobbar lite på skisser som skulle lämnats in för en månad sedan, klipper lite ljud, mailar och smsar hit och dit med saker vi har glömt och skjutit upp under projektet. Får min kontroll tillbaks och det är så sjukt skönt.
Ska jobba lite på designerbutiken, ser fram emot det mer än vad jag trodde jag skulle göra. Blir varm i magen när jag ser hur sparkontot för Iran-resa med Brorsan nästa sommar sakta fylls upp.
Fryser utan ved i huset, men täcke på täcke och vetskapen om att vi får en hel pall nästa vecka gör det varmt. Lämnar ugnen öppen på 300 grader i köket och äter middag med mössa, halsduk och vantar på. Det regnar och det passar mitt tempo.
Ser på film om kvällarna, ibland på storskärmen på skolan, oftare hemma under täckerna.
Ingen Puppy än, vill ha den här ensamheten helt för mig själv.
