men JIPPIE vad roligt det är att bo hemma under julen
Min mamma kom nästan på mig med att kolla porr alldeled nyss. Som tur var kollade jag bara, hade inte kommit till runkstadiet ännu, och kunde snabbt stänga ner fönstret med filmen, så jag TROR att hon inte såg något.
Hon gick och la sig för tre timmar sen, så man trodde ju att det skulle vara ofarligt, med hörlurar och stängd dörr. Men tydligen inte- privacy är ett bortglömt begrepp i det här huset, det tänkte jag inte på.
DET, mina vänner, är pinsamt.
Imorgon väntar stora prata allvar-dagen. Om han bangar gör jag det inte. Det är dags att lägga korten på bordet.
Tänker bli lite cheesy och blödig, men jag vet att Rövardottern kommer skälla på mig för att det kanske verkar som om jag gör en av mina u-svängar och slingrar in mig i KC för att det inte finns någon annan till hands. Men så är det inte. Inte alls. Jag skulle, för det första, aldrig någonsin riskera honom som vän bara för att jag är uttråkad. Heck, det är det som har gjort att jag har väntat.
Det finns ingen annan som jag kan vara mig själv så mycket med, och ändå känna mig omtyckt. Som allt känns så naturligt med, på något sätt. Med honom känns det tryggt och varmt och fint. Det känns viktigt, samtidigt som det sprakar attraktion på alla plan, vilket det har gjort i åratal. Om det är någonting mer än den vänskapen vi har vet jag inte. Men jag vet att jag är redo att försöka, vilket jag insåg när jag kastade ut alla skitrelationer tillsammans med Puppy och Chilienaren. Jag vill inte ha 'tillsvidare' längre.
Det här kan vara på riktigt. Det skrämmer skiten ur mig.
Men
what the fuck
BRING IT ON!
Hon gick och la sig för tre timmar sen, så man trodde ju att det skulle vara ofarligt, med hörlurar och stängd dörr. Men tydligen inte- privacy är ett bortglömt begrepp i det här huset, det tänkte jag inte på.
DET, mina vänner, är pinsamt.
Imorgon väntar stora prata allvar-dagen. Om han bangar gör jag det inte. Det är dags att lägga korten på bordet.
Tänker bli lite cheesy och blödig, men jag vet att Rövardottern kommer skälla på mig för att det kanske verkar som om jag gör en av mina u-svängar och slingrar in mig i KC för att det inte finns någon annan till hands. Men så är det inte. Inte alls. Jag skulle, för det första, aldrig någonsin riskera honom som vän bara för att jag är uttråkad. Heck, det är det som har gjort att jag har väntat.
Det finns ingen annan som jag kan vara mig själv så mycket med, och ändå känna mig omtyckt. Som allt känns så naturligt med, på något sätt. Med honom känns det tryggt och varmt och fint. Det känns viktigt, samtidigt som det sprakar attraktion på alla plan, vilket det har gjort i åratal. Om det är någonting mer än den vänskapen vi har vet jag inte. Men jag vet att jag är redo att försöka, vilket jag insåg när jag kastade ut alla skitrelationer tillsammans med Puppy och Chilienaren. Jag vill inte ha 'tillsvidare' längre.
Det här kan vara på riktigt. Det skrämmer skiten ur mig.
Men
what the fuck
BRING IT ON!
Kommentarer
Trackback