Analt Läckage

När jag var 15 kom jag ut. Som straight. Min kompiskrets var så tonårsrusigt alternativ att i stort sätt alla var bisexuella eller gay och proklamerade det ofta, samt helt enkelt bara tog för givet att alla andra också var det.
När jag var 15 kom jag ut som straight för en storögt bord på Pierrot, som alla svalde och sa, jaha, okej, det är väl okej och tittade åt ett annat håll.
Sen ändrades saker. Inte pang-bom över en natt, det ändrades sakta men säkert. Jag märkte det inte ens och det kom aldrig för mig att reflektera över det, mitt liv är ju så väldigt gay-positivt att jag heller aldrig behövde oroas. Samma vänner som svalde ner fördommarna mot straighta i tonåren hurrade när jag berättade om min första tjej-crush. Jag gick från råstraight till labelless till goes-both-ways. Men den här omvända komma-ut-ordningen har haft sina konsekvenser. Det var inte förrens för några år sedan som jag kom på att brudar är liggbara, som jag för första gången hade ett lockigt huvud i mitt knä och nästan panikartat försökte dölja hur gärna jag ville kyssa det lockiga huvudets läppar.
Jag har brudhånglat förut, men aldrig med vilje att göra mer. Mitt problem är också att jag aldrig har gjort mer. Jag är tjugofyra år och oskuld.
Problemet är att jag kan grabbsex. Jag kan det och jag är bra på det, vilket gör det roligt och skönt osv osv. Det är med skräck jag tänker tillbaks på tiden som nybliven knullare, då man var osäker och inte visste och det var en jävla pärs att bara få av sig byxorna på ett sätt som inte ropade "jag är Grodan Kermit och det är fan inte sexigt". Hua!
Att gå tillbaks till det stadiet är inte något man längtar till. Men ärligt talat- jag har ingen aning om hur man gör med brudar. Att följa tipset "men du är ju brud själv, gör bara som du tycker är skönt" fungerar inte eftersom jag är en av få som faktiskt tycker att penetrationen är nödvändig för orgasm. Att bli slickad tycker jag mest är långtråkigt om det inte är någon som har riktiga skills. Uppenbarligen kommer jag inte vara någon med riktiga skills eftersom jag aldrig har gjort det, och att börja ta fram diverse leksaker första gången känns lite väl hardcore.
Varje gång jag träffar någon som jag gillar tänker jag på det här. Tillochmed innan vi har hunnit yttra orden "...så du är också gay?" sitter jag och nojjar för hur sjutton jag ska få av henne bh:n utan att hon märker att det är något som är nytt för mig. Så har många bra chanser förstörts, när tiden har kommit för att kanske börja med lite action är jag så skärrad av det som eventuellt komma skall att jag måste skynda mig hem till något viktigt eller har någonting väldigt tidigt att stiga upp till nästa dag.

Jag skulle förstås kunna supa mig kalas och ta med en böna på dejt. Men brudarna är så mycket mer sällsynta än grabbarna och om man nu hittar någon som skulle kunna vara intresserad så vill man inte göra bort sig och sabba något som skulle kunna vara något bra. Mister du en står dig tusen åter är verkligen inte fallet här.
Det hela har blivit en så mycket större grej än vad straightsexande någonsin har varit för mig, och det är nästan så man börjar undra... kommer jag alltid att vara brudoskuld? Och hur sjutton ska jag göra för att inte vara det?


Som vanligt, är det inte hon som har skrivit brevet som du träffar på krogen.